Ett av mina fritidsintressen är släktforskning. När man håller på med det dyker det alltid upp händelser som gör att man blir nyfiken. En särskild händelse har gjort mig extra nyfiken om bl.a. mina anfäder i Blekinge under senare delen av 1800-talet. Så skriver Gunnar Fransson i Växjö till BLT. 
 Denna “särskilda händelse”, fylld av dramatik men också tragik, den inträffade 21:a december år 1887 och skildras i några minnesanteckningar nedtecknade av fiskaren Johan Holmberg, som var född i Dragsnäs, utanför Ronneby år 1879 och bror till Gunnar Franssons morfar Martin med efternamnet Tidlund, född 1876.
 En av huvudpersonerna i dramat var fiskaren Peter Jonasson i Bökevik, född 1851, Gunnar Franssons morfars far. Om händelsen med rubriken “En hemsk natt i Blekinge” berättar Johan Holmberg i sina minnesanteckningar (idag i Johan Holmbergs makas systerdotters ägo) bl.a följande:

 “Det hände i Blekinge, vid Östersjöns stränder och vikar (utanför Dragsnäs). Der bodde en 15 fiskare med familjer. Tiden för denna händelse är förlagd så långt tillbaka i tiden som år 1887. Det var inte långt till jul och far (Peter Jonasson) måste tänka på att skaffa fisk till högtiden. Så han talade vid ett par fiskare om att fara ut på fiske före jul. Så kom tiden när de tre fiskarena skulle försöka sin fiskelycka en gång till på det gamla året medan havet var isfritt. Så dem tog farväl med sinna familjer och vi sågo dem fara ut med sin båt. Glada och trallande på en sjömansvisa. Far satt vid rodret, Sven i mitten och August i förren av båten. Dem skulle snart vara tillbaka. Det var ju inte mer än ett par sjömil ut dem skulle sätta garnen. “

 Johan Holmberg redogör sedan för hur fattigt de tre fiskarna och deras barnrika familjer hade det. Totalt hade Peter, Sven och August nitton barn och ofta inte mat för dagen.

 Johan Holmberg berättar utförligt hur de tre fiskarenas anhöriga oroligt väntade på “de sinas” hemkomst. När mörkret kom hade fiskarena inte återvänt. Nu anade man det värsta. Johan Holmberg skriver:
 “Då morgonen efter kom seglade två fiskebåtar ut för att finna dem och dem fans intill en rund klippa benämnd svartingen der hade båten sjunkit. Med mast och segel en fot över vattenytan. Hur det tillgått var det ingen som kunde förklara, men när dom fick upp båten var där hål i sidan och en man under smackbänken  och det var en av dem (August). Far och den andra var försvuna och hittades först fram på sommaren. I hemmet var det mycket ledsamt. Den första morgonen efter olyckan, så kom en god fru till oss och tröstade mor allt vad hon kunde. Och vi fick komma med henne hem. Mor hade tjänat hos henne som flicka så fick mor och barnen jul hos henne det var tacksamt vilket bidrog till att lindra nöd och sorg julen över.”

 Johan Holmberg skildrar sedan livet som följde. Sin och sina syskons barndom och uppväxt och deras mors envisa kamp mot fattigdomen.

 Gunnar Fransson noterar i sitt brev till BLT att det lär inte finnas något fotografi på hans morfars far, den så tragiskt omkomne Peter Jonasson. Däremot har Gunnar under sina besök i Ronnebytrakten hört talas om att hans morfars farfar, Jonas Johnsson, lär vara avporträtterad på ett gammalt foto tillsammans med sina bröder Hans Kruslock, Sven Fager och Olof Johnsson. Om någon känner till något om detta foto så hör av er.